Vi på Nordic Bellows har arbetat med vävkompensatorer sedan vi startade vår verksamhet 1993 så vi har byggt upp en stor kunskapsbank. Vi märker att det ibland är lite svårt för våra kunder att ta rätt mått så de får en vävkompensator som passar exakt. Naturligtvis är det viktigt att det blir rätt så här vill vi berätta hur vi gör när vi mäter ute hos kund under våra inspektioner.
Vävkompensatorer består av många olika materiallager, vi kombinerar ihop material för att hitta en optimal lösning till varje kunds unika processer. Vi behöver alltid veta: designtemperatur, media och tryck för att kunna designa bästa lösningen.
Först är det viktigt att veta att en vävkompensator kan monteras på tre olika sätt, nedan går vi igenom de olika montagealternativen och vilka mått som behövs för respektive inbyggnadssätt.
- Typ I – Med spännband
- Typ II – Med flänsar
- Typ IV – Med vinkelfläns från kanalen
Typ I
Typ I är det enklaste sättet att montera en vävkompensator. Kompensatorn träs på kanalen och spänns fast med spännband. Detta montagesätt kan användas på allt från små till väldigt stora kanaler, begränsningen är framförallt temperaturen. Med spännband kan en vävkompensator ta upp max.450 grader. Vid större dimensioner monterar vi flera spännpunkter per spännband för att behålla spännkraften runt hela kompensatorn och ibland monterar vi två spännband per sida, allt för att lösningen ska bli så tät som möjligt.
De mått som vi behöver för att ta fram en design är:
- Kanalens utvändiga diameter, lägg inte på extra, vi adderar det som behövs för att den ska gå att trä på bra.
- Hur stor rörelse kompensatorn ska ta upp axialt och/eller lateralt. Storleken på rörelsen avgör längden på vävkompensatorn.
- Avståndet mellan kanaldelarna om det är en befintlig installation.
Typ II
Typ II är det vanligaste sättet att montera en vävkompensator. Vanliga applikationer är på in- och utlopp på fläktar, på luft- och rökgaskanaler och askhantering. Två kanalflänsar svetsas på kanalen, normalt tillverkas kanalflänsarna i samma materialkvalitet som kanalen. Sedan monteras vävkompensatorn mellan kanalflänsarna och spänns fast med lösflänsarna. Värt att notera är att lösflänsen inte är mediaberörd så de kan normalt vara i vanligt svart material och grundmålad. Med detta montaget klarar vävkompensatorer upp till ca 550 grader.
De mått vi behöver för att ta fram en design är:
- Invändig dimension på lösflänsarna.
- Invändig dimension på kanalflänsarna.
- Inbyggnadslängden – avståndet mellan kanalflänsarna.
- Höjden på lösflänsarna.
- Höjden på kanalflänsarna.
- Vilka rörelser kompensatorn ska ta upp, axialt och/eller lateralt. Som vi skrev ovan avgör rörelserna inbyggnadslängden. Rörelserna avgör också hur mycket överlängd vävkompensatorn ska ha så den inte blir för kort och dras sönder.
Typ IV
Typ IV är den mest robusta konstruktionen vi har. Den är designad för höga temperaturer max 1100 grader och för stora dimensioner. Värt att nämna är att denna design också är lätt att underhålla. När det är dags att byta vävkompensatorn och underliggande isolering är det enkelt gjort. Här tillverkar vi också stålet som är mediaberört i samma kvalitet som kanalen och vävkompensatorn designar vi utifrån designtemperatur och mediats sammansättning.
De mått som vi behöver för att ta fram en design är:
- Omkretsen alternativt bredden x längden
- Avståndet mellan ytterkanterna på bälgen/lösflänsen.
- Hur mycket rörelser vävkompensatorn ska ta upp, ange både axialt och/eller lateralt.
Om bara vävkompensatorn och underliggande isolering ska bytas behövs följande mått:
- Totala omkretsen på vävkompensatorn, lägg till minst 1 m då de ofta måste skarvas på plats eftersom de inte går att trä dit hela.
- Inbyggnadslängden och ev. överlängd så vävkompensatorn kan ta upp den rörelse den är designad för.
- Lösflänsarnas bredd så flänsförstärkningen får rätt bredd.
- Fyrkanten där isoleringen ska ligga, både bredd, höjd och djup så isoleringen fyller hela hålet och skyddar vävkompensatorn från både temperatur och slitande media.
